För ett tag sen skrev jag om att jag och min löparkompis Lisa var sugna på att göra ett löparäventyr. Då var planen att springa från punkt A till B men igår åkte vi iväg för en annat typ av löparupplevelse.

Det var tidig start på dagen igår. Jag skulle hämta Lisa 06:45 för att sedan åka till Ramsvik som ligger nära Hunnebostrand. Där skulle det vara en liten minilöpartävling som Abloc anordnade.

Det var inte mycket till värme vi möttes av när vi hade parkerat bilen och klev ut vid Ramsvikslandets naturreservat. Det var smådisigt och blåsigt, men temperaturen var ändå behaglig.

Vi gick upp till start och målområdet för att få i oss lite fika innan starten samt få information om hur man skulle springa.

Jag hade laddat in en karta som jag kunde gå efter via min klocka. Om det inte skulle fungera fanns det ganska bra markering man kunde följa.

Starten gick och vi var cirka 10-15 löpare som sprang iväg. Några skulle springa 7,5 km men de allra flesta skulle köra 15 km.

Jag skuttade fram över klipporna, följde de fyra löparna jag hade framför mig. Sprang på några stigar för att sedan komma upp på klipporna igen. Jag hade lite svårt att komma in i rytmen så jag såg löparna framför mig komma allt längre och längre bort.

Efter ca 4 km kom man till en vätskekontroll och sedan blev det lite asfaltslöpning. De framför mig såg jag inte längre och när det var dags att springa på klipporna igen blev jag lite osäker på vilken väg jag skulle ta.

Jag försökte gå efter klockan, men såg inte någon naturlig stig att följa.

2 killarna dök upp bakom mig och de visade vägen, sen var de mitt sällskap resten av rundan. Det var en himla tur att jag hade de för tillsammans lokaliserade vi oss hur vi skulle springa, jag kunde följa deras ryggar när jag blev trött.

Det var fantastiska vyer, havet, klipporna och ängarna gjorde rundan till en magisk upplevelse.

När vi hade nått sista vätskestationen var det inte långt kvar och efter ett tag började killarna dra ifrån. Jag att jag var för trött att haka på men så såg jag tjejen som var låg trea en bra bit framför mig. Då började jag jakten.

Medan killarna en liten bit framför mig hoppade från sida till sida för att undvika lera och vattenpölar körde jag rakt igenom den. Jag sprang på, pulsen var hög men jag tog in på tjejen framför och det gav mig kraft.

När vi nådde grusvägen som var den sista innan den lilla backen upp till målområdet visste jag att jag inte kunde ta 3:e platsen. Jag ville inte att avståndet mellan oss skulle bli för stort. Så jag lade in en extra växel och rusade upp för backen och sprang leende in i mål.

Det var en fantastisk upplevelse, en natur jag drömt om att få springa i. Jag försökte njuta, men kände ändå av en del tävlingsnerver och det var en härlig kombination.

Efteråt var det prisutdelning och after run.

När allt var över var det bara att sätta sig i bilen igen och åka de 2 timmarna hem.

Ett litet löparäventyr men som lämnar ett stort minne i hjärtat!


/Karro