Relaterade inlägg
Juli månad är så mycket glädje för mig. När jag tänker tillbaka på den första halvmaran jag genomförde blir jag oerhört stolt!
jag är så glad att jag vågade anmäla mig, jag är så tacksam för att min familj lät mig träna i timmar för att klara av 21 km.
Loppet den 2 juli i Kalmar bjöd på hällregn men det passade mig utmärkt. Jag njöt av varje steg, tittade på Kalmar och hade ett bra och jämnt tempo. Jag sprang min första halvmara på 1:53:04. Att komma in på målrakan och se sin familj…den känslan går inte att beskriva. Jag minns att jag blev tårögd. Jag tackar min kropp för att den är så pass stark så att vi tillsammans kunde ta oss an ett halvmarathon.
Efteråt blev det återhämtning, jag var nog lite för het på att springa efter loppet, jag hade lite känningar i låret och fick springförbud av mannen. 1 1/2 veckas vila gjorde kroppen gott.
Jag satte upp nya utmaningar då jag anmälde mig till ytterligare en halvmara i Göteborg i oktober. Mitt andra mål var att springa 10 km under 50 på kretsloppet i september. Mer om det kommer längre fram i årskrönikan.
/ Karro