2 veckor har gått sedan mitt distansrekord och idag var det dags igen.
Idag mötte jag upp en av mina nya löparkompisar Lisa, tillsammans skulle vi springa 30 km.
Vi startade klockan 8 och då var det cirka 5 grader och lite dimmigt. Kilometer efter kilometer avverkades och känslan var riktigt bra.
Jag fyllde med jämna mellanrum på med energi i form av sportdryck och tittifrutti-godis.
Rundan var lättsprungen och behaglig förutom en riktigt tuff backe vid 19 km. Vi gick ner i tempo för att sakta jobba oss upp utan att möta den berömda väggen. Solen hade nu letar sig fram och värmde på såpass mycket att jackan åkte av.
När vi hade kommit upp i 26 km började jag bli ordentligt trött, jag kopplade på pannbenet och lät Lisa dra mig fram.
Efter någon km var jag ur svackan och vi närmade oss målet. Sista kilometern gick okej, visst, benen var trötta men det är inte så konstigt att det känns när man sprungit 30 km!
20180422_105925
Vilken känsla att nå målet! Lycka och trötthet på samma gång men ändå en bra känsla i kroppen. Snittet låg på 5:39 min/km och det är jag riktigt nöjd med.
Kroppen har känts bra under dagen och jag har ätit riktigt mycket mat. I morgon blir det välförtjänt vila.
/Karro