Imorse var suget efter löpning inte så stort, så jag tänkte att idag blir det en vilodag. Så i stället för morgonrunda blev det kaffe och frukost till herrarnas stafett i skidorna.
Mannen var på jobbet under förmiddagen och då växte sig suget efter löpning så jag bestämde mig trots allt för att ta lugn och fin löprunda.
När jag gav mig av hemifrån snöade det men det var inget som störde mig. Jag älskar vinterlöpning!
Jag brydde mig inte om att kolla klockan mer än när jag ville se hur länge jag hade varit ute.
Jag gick mycket på känsla och sänkte ner farten när jag blev trött och sprang på när jag hade ork till det. I det stora hela hade jag en grym känsla förutom sista kilometern hem som var en lång seg uppförsbacke, då blev jag lite trött. Men när jag var uppe hade jag ca 400 m kvar och då tryckte jag på och hade 4:29 sista biten. Den känslan var underbar!
Denna runda sprang jag i onsdags, idag förlängde jag den lite grann så det blev 11,2 km. Känslan var på topp hela tiden och jag sprang ännu snabbare än när jag sprang sist.
20180218_140035
Eftersom jag hade en sådan dålig känsla i morse är jag oerhört glad att jag gick ut och sprang denna runda som tog mig över milen med ett grymt snitt. Nu kommer uttrycket jag gärna använder, mysjogg på hög nivå!
/Karro