2017 sprang jag mitt allra första traillopp!

Jag visste nog inte riktigt vad jag gav mig in på när jag stod där på startlinjen. Men jag tog mig i mål efter att ha sprungit ca 10,5 km. Det var lerigt, otroligt tufft men också så himla kul!

Rya åsar trail run ligger mig varmt om hjärtat!

Efter det loppet började jag springa mer i skogen och jag började njuta av att hoppa över stock och sten, ta ut mig i uppförsbackarna och få mycket lera på benen.

Jag stod på startlinjen året efter och då var jag mer förberedd på hur banan skulle kännas. Då kapade jag min tid rejält.

Sedan 2018 är skogen den plats jag springer på när hjärnan behöver rensas, när kroppen känns trött, när jag känner mig arg eller ledsen. Jag springer i skogen när jag är glad och njuter av fåglarnas kvitter. Jag älskar färgerna som skogen bjuder på under alla årstider.

Skogen är min favoritplats och Rya åsar trail run är ett av mina favoritlopp.

Nu när situationen är som den är med Corona och många lopp som blir inställda känner jag och säkert många med mig att man saknar den där loppkänslan.

Många lopparrangörer gör sitt yttersta för att ändå peppa de anmälda deltagare med diverse virtuella lopp.

Det gäller även Rya åsar trail run!

På torsdag startar deras ”Rya åsar trail run 5 k challenge”.

Jag ska springa 5 km trail. Det blir lite loppkänsla eftersom man ska registrera sin tid på strava (ska skaffa det först). Där kan man se hur sin tid står sig mot andras tider samtidigt som man har chans att vinna priser.

För min del kommer det mest handla om en kul grej, jag vet att jag inte är supersnabb i skogen men njuta i skogen, det ska jag göra och sen får vi se vad för tid jag lyckas klämma till med!

/Karro